Tjäna pengar till laget
Godkänn kakor
Vi använder oss av kakor (cookies) för att vår webbplats ska fungera bra för dig. De används även för webbanalys i syfte att hjälpa oss att förbättra våra tjänster.
Så använder vi cookies
Fältskjutning
Fältskjutning omfattar skjutning på korta tider mot i terrängen, på varierande sätt, anordnade mål. Skjutningen utförs i patruller. Förflyttning mellan målen sker i regel till fots.
En fältskyttetävling går ut på att med så många skott som möjligt träffa alla figurer. Resultatet anges vanligen ex: 47/25, vilket betyder 47 träff i 25 figurer. Vid vissa tävlingar (poängfältskjutning) sammanräknas antalet träff med antalet träffade figurer. Enligt exemplet ovan skulle då resultatet bli 72 poäng.
En tävling i fältskjutning omfattar ett antal stationer. På varje station skjuter man patrullvis mot 1 till 6 mål. Ofta är dessa uppdelade på flera målgrupper. 6 skott avlossas under mycket varierande tider, vanligen under en totaltid av 5 till 25 sekunder. I varje patrull kan 5 till 20 skyttar tävla. Vanligast är dock 10 skyttar per patrull.
Antalet stationer varierar beroende på typ av tävling. En större mästerskapstävling såsom ett svenskt mästerskap eller ett landsdelsmästerskap omfattar vanligen 10 stationer, d.v.s. 60 skott. En nationell tävling eller en kretstävling omfattar normalt 8 stationer (48 skott). Även 6 och 7 stationer förekommer.
Inga provserier skjuts, utan tävlingen börjar direkt på den första stationen. Skytten skall vara inskjuten och väl förberedd innan tävlingen börjar.
Fältskjutning är en av de grenar som har utövats sedan bildandet av Pistolskytteförbundet 1936. SM i grenen arrangerades första gången 1948.
Mål
Som mål används av Svenska Pistolskytteförbundet godkända fältskyttemål.
Genomförande
En tävling i fältskjutning skjuts i terrängen, ofta på militära skjutfält eller i avlyst terräng. Målen står uppställda på avstånd mellan 10 och 100 m beroende på storlek.
Ett upprop sker på startplatsen på den utsatta starttiden och skyttarna anvisas sina platser i patrullen. Upproparen kontrollerar att alla skyttar har fått sina vapen godkända i vapenkontrollen. Därefter delas den skrivna förutsättningen ut till skyttarna. Ett exempel på en sådan förutsättning hittar du på denna länk. På mindre tävlingar anslås förutsättningarna för stationen ibland på haltpålen. En av skyttarna får till uppgift att bära protokollet. Sedan är det dags att anträda patrullstigen, vilken kan vara mellan 2 och 7 km lång. Patrullstigen är vanligen markerad med snitslar. Patrullen följer den utmärkta vägen tills man kommer fram till stationen. Där stannar man vid den haltpåle som markerar att man är framme. Från skjutplatsen kallar stationschefen fram patrullen till de nummerpålar eller andra markeringar som utmärker platserna varifrån skyttarna ska beskjuta målen. Var och en intar sin plats vid det nummer som man blivit tilldelad vid uppropet.
Stationschefen är den person som leder skjutningen och som talar om för skyttarna när de får skjuta och när de får gå fram och titta på tavlorna. Stationschefens kommandon måste följas av alla. Disciplinen är mycket viktig för säkerheten.
När man har skjutit går man fram och tittar på målen. Det kallas för att markera. Skyttarna får oftast hjälpa till med markeringen. Innan man går fram delar stationschefen ut arbetsuppgifterna till de olika skyttarna. Ibland framgår den uppgiften av ett anslag som finns vid nummerpålen. Resultatet protokollförs. Kulhålen kritas och klistras igen med speciella klisterlappar, i samma färger som målen. När man är klar går patrullen till nästa station.
När man kommit tillbaka till startplatsen lämnas protokollet in på sekretariatet. Resultatet från de olika stationerna sammanräknas av funktionärerna som sedan anslår resultatet på en anslagstavla och då får man veta om man har lyckats skjuta bättre än sina kamrater.
Skjutteknik
Hur gör man för att med 6 skott träffa ett mål med 20 cm diameter på 25 m med en pistol, när man bara har 1,5 s per skott. Dessutom om man bara får hålla pistolen med en hand? Prova själv genom att hålla en vikt på 1 kg med rak arm under 9 sekunder. Hur stilla kan du hålla den? Ganska stilla kanske. Betänk då på att en pistol hoppar till av rekylen efter varje skott.
Att träffa ett mål med 20 cm diameter på 25 m är ganska lätt för en tränad skytt. Det som gör grenen så svår och så utmanande är de korta skjuttiderna och att många skott ska avlossas efter varandra. Dessutom har banläggaren alla möjligheter att ställa till det genom att visa målen på de mest varierande sätt.
Tekniken går ut på att försöka hålla pistolen så stilla det går inom målområdet. Under tiden man försöker få kornet att ligga rätt i siktskåran, ökar man trycket på avtryckaren. Man hinner aldrig att få siktbilden att stämma perfekt för här gäller det att få iväg skottet. Det gäller alltså att öka trycket på avtryckaren kontinuerligt samtidigt som man inte är för noggrann med riktmedlen. Relativt stora avvikelser på riktmedlen kan accepteras. Dåliga avfyringar, d.v.s. "ryck", måste undvikas. Om man gör en dålig avfyring bommar man med säkerhet målet. Avfyringen måste ske omedvetet. Ett perfekt skott ska komma som en överraskning, precis som i banskjutning, men avsevärt mycket fortare. Dessutom gäller det att beskjuta målen på det sätt som gör att man utnyttjar skjuttiden bäst.
Fältskjutning är mycket mångfacetterat och det skulle krävas flera sidor fylld med text för att förklara allt. Klubbarna har utbildning för den som vill börja med grenen och Skjuthandboken rekommenderas för den som vill fördjupa sig.
Kommandoord
Skjutledaren använder vissa ord som alla skyttar vet innebörden av. Följande kommandoord används i fältskjutning.
Ladda! Skyttarna fyller på magasinet med 6 skott, för in det i pistolen och gör den skjutklar.
Alla klara? Frågas innan skjutningen börjar. Är man inte klar ropar man högt och tydligt NEJ! så får man ytterligare några sekunder på sig för att bli klar. När skjutledaren säger "Alla klara" nästa gång så är det ett påstående. Då är alla klara och skjutningen påbörjas.
10 sekunder kvar! kommenderas 10 s före skjutningens början.
Färdiga! kommenderas 3 s före skjutningens början och senast då skall skyttarna inta utgångsställning.
Eld! kommenderas om fasta mål inleder skjutningen, alternativt visas figurerna och skjutningen börjar.
Eld upphöööööör! kommenderas utdraget under skjuttidens 3 sista sekunder vid fasta mål eller efter att sista målet har fallit. Skjutningen är slut och skott får inte längre avlossas.
Patron ur! Proppa vapen! kommenderas omedelbart efter skjutningens slut. Det innebär att skyttarna ska tömma sina vapen. Inga magasin får sitta kvar i pistolerna och i patronlägena måste en särskild propp av plast sättas in som visar att patronläget är tomt. På en revolver töms trumman.
Visitation! Kommenderas och genomförs alltid. Stationschefen och någon annan funktionär kontrollerar att vapnen och magasinen är tomma. Detta är särskilt viktigt eftersom vapnen skall transporteras till nästa station. Efter visitationen av en revolver sätts en bricka på trumman, vilken därefter fälls in i revolverns stomme. Vanligen bärs vapnen i hölster eller i en väska mellan stationerna.
Markera! Skyttarna får nu gå fram till målen och se om man träffat. Protokollföraren skriver ner resultatet efter att de skyttar som fått den uppgiften rapporterat antal träffar. Efter att man klistrat målen fortsätter man till nästa station.
Särskiljning
Om två skyttar har fått samma antal träff, hur gör man för att rangordna dem? Jo man räknar antal träffade figurer. Är det fortfarande lika räknar man de poäng som skyttarna skjutit på de ringade särskiljningsmål som någon gång under tävlingen har beskjutits. Detta gäller särskilt om flera skyttar har skjutit "fullt", d.v.s. alla har träff i alla figurer. Ibland kan man inte heller särskilja vid poängräkningen. Då tillgrips räkning av träffen på stationerna bakifrån. Den som har högsta resultatet på sista stationen går före. Har skyttarna samma resultat på sista stationen så tittar man på stationen innan o.s.v. framåt. Kan man ändå inte särskilja skyttarna ger man dem samma placering.
Vid poängfältskjutning sammanräknas antal träff och träffade figurer och då blir nästa särskiljningskriterium poängen i de ringade målen. Därefter räknas poängen på stationerna bakifrån.
Artikeln skapades 2006-03-03
© Svenska Pistolskytteförbundet - info@pistolskytteforbundet.se
Korrigerad 2015-07-30 och 2015-12-07 Åke N